Jag har haft det lite jobbigt sedan jag skrev sist i bloggen... jag skulle nog kunna skriva en hel roman, men det skulle nog bara bli långtråkigt för den som läser, så jag ska försöka fatta mig kort!
SÖNDAG 20/7 -08
Jag och Gert åkte iväg mot Stockholm för att hämta hunden Titti på Måndag förmiddag.
Men istället nånnstans efter Gränna och Linköping började Gert bli mer och mer dåsig, så vi tog in på en rastplats där jag ringde 112 från min mobil.
Ambulanspersonal var snabbt på plats. Men jag kunde inte åka med för våra hundar var med, därför ringde ambulanspersonalen polisen och lämnade ut mitt mobilnummer. När polisen väl ringde, så sade Linköpingspolisen att man inte hade några resurser för att hjälpa mig utan hänvisade mig till TAXI.
Varpå jag ringde efter en taxibuss, som genast kom och hämtade upp mig och hundarna till Linköpingslassarett.Våran bilen fick stå kvar på rastplatsen "Tuppen".
Men väl på Lassarettet fick man av naturliga skäl inte ta med sig hundar in, så jag band fast dom utanför akuten.
I stress fick jag springa in på akutintaget, för att se hur det var med Gert och han pratade lite slöddrigt, men jag hojtade att hundarna är utanför, men jag kommer tillbaks.
Av receptionisten fick jag veta att Gert drabbats av hjärnblödning/stroke.
Väl ute hos hundarna ringde jag mina föräldrar, som sade att de skulle komma så snart de kan för att hämta hundarna, men de skulle ta reda på om de kunde få tag i nånn som kunde köra min bil hem.
Till sist fick de tag på Maj-Britt, deras vän, och hon ställde upp omgående.
Detta var skönt att få veta och jag kunda pusta ut, men det skulle ta ca 3 timmar för dom att komma till Linköping.
Under tiden kopplade jag hundarna igen och skyndade mig in till receptionen, där jag fick veta att Gert kommit in på en avdelning på 9:e våningen på en akutintensivmottagning, eftersom man dragit in på personal på neurologiskaavd. och strokeavd. hade man stängt ned för semester.
Jag fick dessutom också veta att det var en liten blödning orsakad av alldeles för HÖGT BLODTRYCK, som i sin tur var orsakad av STRESS!
Gert slöddrade till mig att han blir kvar på Linköpingslassarett och att han inte visste när han kunde komma tillbaks Göteborg.
Men Gert uttryckte sin önskan om att han ville att jag kvar där tills imorgon i allafall.
Jag sade att jag kommer snart tillbaks när hundar och bil blivit hämtade, så får jag se sedan hur jag gör, eftersom jag är lite för chockad just nu.
I väntan på att mina föräldrar och Maj-Britt skulle komma och hämta upp mig, så irrade jag omkring i ca 3-4 timmar mitt i natten runt LinköpingsLassaretts sjukhusområde med hundarna. I början grät jag en del och tårarna rann, för jag trodde att det kanske var sista gången jag såg Gert, men jag lugnade ner mig med promenad.
Först vid kl.03.30 dök mina föräldrar upp med Maj-Britt för att plocka upp mig och hundarna, så jag kunde peka ut var på rastplatsen "Tuppen" bilen stod.
Sedan körde de mig direkt tillbaka till lassarettet!
Maj-Britt valde att köra mina föräldrars bil, medans mina föräldrar transporterade hem våra hundar i våran bil hem.
Jag kände mig genast mycket lugnare och fick kraft av att få veta att hundar och bil var omhändertagna och jag kunde nu ägna mig helt åt Gert!
När jag kom tillbaks till Gert, så såg jag hur det lös ur hans ögon när jag sade att hundar och bil var på väg mot Göteborg och att jag skulle stanna hos honom tills han skulle komma tillbaks till Götet.
I 4 dagar blev vi kvar på LinköpingsLassarett, där prover och röntgen gjordes.
Vi fick naturligtvis hemlängtan, eftersom det är ganska långtråkigt att vistas i sjukhusmiljö, men för var dag gjorde Gert framsteg och på Torsdag eftermiddag fick vi transport hem med ambulansflygplan till Säve och det tog ca 35 min. att flyga.
Väl framme i Göteborg fick vi åka med ambulans till Sahlgrenska huvdudentrè och hiss upp till plan 8 till strokeavd...
Där fick han ta om likadana prover, som de i Linköping, plus ytterligare andra prover och röntgen, och samtidigt försökte man hålla ned blodtrycket på Gert, så att blodtrycket ska hålla en lägre och jämnare nivå.
Varje dag har jag fått åka till Gert på sjukhuset och det vart jobbigt, men jag åker därifrån med glädje eftersom det gått så bra och att Gert är uppe på benen och klarar sig själv!
Igår Onsdag den 30/7 var Gert hemma och det var skönt för både Gert, mig & hundarna.
Men han skulle vara tillbaks senast 08.30 på morgonen dagen därpå. Så mina föräldrar ställde upp och körde Gert till sin avdelning på Sahlgrenska. Väl där ska det komma nånn specialist på blodtrycksmedicin, som skulle försköka hitta ut något som skulle vara anpassat just för Gert.
Och på Fredag innan Gert kommer hem ska man kolla lungorna, för på Linköpingslassarett hade man sett att Gert hade lite vatten i ena lungan (ifall att han behöver nånn form av antiobiotika mot detta).
Men annars verkar det som att Gert ska stanna bara över natten och blir utskriven imorgon Fredag.
Och läkarintyg har vi fått redan för vi måste snabbt skicka in till Försäkringskassan för sjukpenning, så att han får pengar och ersättning.
I vilket fall som helst blir han sjukskriven hela Augustimånad ut.
Och när Gert kom hem igår, så ringde telefonen och det var Ted våran chef som precis kommit tillbaks från sin semester och fått det tråkiga beskedet och ville höra hur det var med oss. Ted fick prata med Gert och det verkade som att Ted kunde ordna nånn form av rehab och arbetsträning när Gert kommer tillbaks till produktionen.
Så hittills verkar allt lovande!
Själv har jag ringt till min vårdscentral Björkekärr och min läkare har semester fram till 11 Augusti. Jag fick direktnumret till henne så att jag själv kan ringa och beställa en tid för läkarundersökning när hon är tillbaks...
Torsdag 31/7 -08
Men nu ska jag sakta fixa till mig och därefter gå på en promenad med hundarna och sedan besöka Gert!
Jag tog bussen till Centralen, där jag hade ett ärende till Pressbyrån. Sedan därefter åt jag en dagens inne på centralstationen: en stor stark, isterband med dillstuvad potatis, salladsbufè och kaffe.
Mitt i alltihopa satt ett pensionärspar som skulle betala, men nånn ficktjuv hade vart framme, så den "den äldre mannen" hade ingen plånbok med visakort. Det visade sig att "mannen" hängt sin kavaj på stol med plånbok i ena fickan och på så vis blivit av med denna.
Personalen hämtade en telefon och tog reda på telefonnumret för att spärra visakortet och mannan kunde sedan lätt göra en anmälan och spärra sitt visakort. På så vis blev pensionärsparet lugna, för på den korta stunden kan juh ingen hunnit plocka ut pengar.
Sedan bar det av för mig till Sahlgrenska med spårvagn. Och Gert var ännu bättre idag och resultaten på blodtrycket mycket bättre!
Mina föräldrar kom och hämtade mig idag för att hjälpa till med städning hemma för att förbereda Gerts hemkomst!
Och snart nu på kvällen när det är så mycket svalare blir det en hundpromenad och lite surfning och läggdags då...
TITTI
Det blev ju aldrig av att vi pågrund av denna mycket tråkiga händelse kunde hämta Titti.
Men Ingrid från http://www.chanshund.com fixade ett tillfälligt jourhem åt henne... och de i sin tur har semester och har tagit med henne till Gotland.
Så de kommer hem nu i slutet på veckan och då ska vi pratas vid hur vi ska göra med Titti.
Förmodligen så får jag nog ta tåget X2000 med hundkupè upp till Stockholm ensam och hämta henne och snabbt åka hem igen...