...

... vart uppe och är påklädd och snart käket som är i ugn och potatis till... vi åt en sen sallad med äpple i igår med något till, därför skippar jag salladen till käket idag.

Farsan ringde och undrade om jag fått deras mail?

Jag kontrade:- Nä, idag gör jag omvänd ordning; jag klär på mig före.

Pappa kontrar:- Det var mamma som sände din mail. Det var om ni vill ha en pyttipanna idag?

Jag kontrar:- Oj, fast vi skall äta här hemma och maten är redan på.

Pappa kontrar med betoning:- Du behöver inte känna dig billig för detta att det inte blir något idag.

Samtalet tystnar... och pappa avbryter denna:- Jag har pratat i telefon med den person du fick mail ifrån och jag skickade ett mail till honom kl 09.00 idag. Och fick svar per telefon precis innan jag ringde dig. Vi pratade kort lite om personer runt oss kring denna period 1957-60. Han är 68 år, men mindes mer än mig.

Jag kontrar då:- Om mycket dumheter som du gjort, eller?

Pappa svarar försiktigt:- Vi var väl kring 17-18 år vuxna människor... men detta var en plötslig händelse för mig. Och han hittade mig via din hemsida och var glad att över att du inte slängt mailet.

Något sådant blev samtalet och sedan blev det "Hej-Då!"


Och jag är påklädd och ville ha något kort till bloggen och då åkte min vår/sommarhatt på, men som jag inte tänker ha på mig idag eftersom det är 1:a Maj ute, men klädseln skall jag ha; svart mjukis munkjacka på mig för att rasta jyckarna då.

VÄDRET: + 9 grader varmt, lite vindar och småmulet

Jag kontrar mig själv:- Hmmm... vänta lite... när jag ser vädret där ute så förresten åker min vindtygsjacka på istället!!!

Gert överraskar mig plötsligt med kommentaren:- Skål, Amiral von Schneider!!!

... och då åker kameran snabbt fram.

Gert kontrar fort:- Bara du inte tar på mig!

Jag svarar lågmäld:- Jag tar bara på skålen då...

Gert kontrar för bild:-

...

Varit på "Lindholmen" i förmiddags och tiden flöt snabbt... med lite frågor och kompletterande svar. Då var detta steg avklarat.
Därefter somnade vi hemma och käkade ute vid Hisings-Backa, därefter när vi kom hem gick jag snabbt igenom mails och det var inte många, men däremot ett som innehöll ett speciellt meddelande till farsan.
Januari 1961 hamnade farsan här i Sverige, och innan pappa reste är det någon som kände honom och inte träffat farsan sedan dess och denne någon hittade honom via internet Min egna officiella hemsida och befinner sig i Tyskland. Så nu har farsan hans adress, mail och telefonnummer för att kontakta honom så det blev en kul dag för honom.
Men idag orkar han inte iallafall.

... och jag har surfat lite.