onsdag, november 25, 2009

MinnesBlogg:

SANNING & KONSEKVENS!

Med gråten i halsen och med skärsår inom mig:

En dag för mycket längesedan knackade en påstridig aggressiv man in med ett papper om underskrift på... dotterns föräldrar blev överraskade och ville inte skriva på, men skrev till slut på för att bli av med mannen... Varpå en stor PolisBUss dök med flera polismän som hämtade våldsamt upp dottern och höll ned denna dotter i bil. Dottern hamnade i en isoleringscell med en "Dr Feelgood" /tvångströja... varpå en massa vitklädda folk med masker kommer inrusandes i mörkret och ger sprutor/insulin. Dotttern vaknar upp med hallucinationer sittandes i ett hörn varpå framför henne längre bort en springbrunn där hon ser miljoner svarta kryp... hela tiden springa ned i denna. Dottern blundar och allt är borta, när ögonen öppnas finns detta kvar... hon blundar reser sig upp. Allt är borta"! Dottern smyger bort mot den tunga tjocka kraftiga järndörren och smygkikar ut genom det upplysta fösterspringan längre upp på dörren. Det är kväll/natt och det en råder en tystnad lampskenet lyser... inga människor är synliga... mer än ett svagt anande att längre bort finns ett arbetsrum och rastrum... och att någon dricker en kopp varmt te eller kanske kaffe med dopp. Tiden står still och plötsligt en dag kommer någon in och hämtar dottern... dottern tänker inom sig vad händer? Genom underjordiska gångar och hissar och korridorer hamnar dottern till sist på en isolerad avdelning. Dagarna går eller veckor? Dottern vet inget och känner inget... bara att hon lever, men hur länge till ??? Plötsligt börjar dottern få besök. Hennes ingifta släkting en kort tid. Dottern träffar sina mostrar. Plötsligt dök det upp utelivskompisar. För att till sist få möta sin vän, som i stort L. L avslöjar hemligheter för denna dotter som Dagen D. En av dom var att här just här var L. Det året inte D träffade L. D fick nu veta varför. Mera frågor krävdes inte. Under tiden som gick... folk kom och gick och en del stannade. Föräldrarna drar då igång en rättegång för att få ut D. Men rättegången misslyckades, men fick då rätten att gå ut. D börjar nu bli i pumpad insulin av högre slag. En kvinna som vistats med zigenare eftersom hon hade vart ihop med en man som var Z, hade utegångsförbud. Varpå D vid ca 2-3 tillfällen kunde köpa loss något åt henne där ute i friheten men F som i fångenskap. D delade tillfälligt en kort period med en kvinna som inte sade ett ord men bara dammade fönster hela tiden. Hon hade tillfälligt fått en städpsykos där familj kom på besök och bjöd mig på sitt fika. Hon blev sedan frisläppt ut till sin familj. Efter denna kvinna kommer en tjej som ligger stilla och ännu mera utslagen hon klarar inte av att äta, endast vetekli. D börjar undrar ... Vem är hon? Vad är det med henne? Hon hade fött ett barn och därefter drabbats av förlossningspsykos och pojkvän eller make börjar plötsligt komma på besök. Vetekli börjar sakta bli frukost med mera och hon skrevs ut. D får en överklagan och hon får komma hem men intyget står fast... när man vill ha D ska hon infinna sig! Och därpå avgör man hon ska in på avdelning eller hem. Denna läkare är mycket hemsk och skriver det som passar henne. D tycker mycket illa om Briggles (namnet är fingerat men liknande). Till slut lyckas föräldrarna ordna en ny läkare. Denna gång kan D komm i tals. Men Löwenhaupt ( namnet är fingerat men liknande och är absolut inte som en viss bloggkändis) är ändå svår. D hävdar att tabletterna är inte bra för hälsan. Löwenhaupt tittar och skriver bara ut recept och gå och arbeta med dig! Nästa möte säger D att tabletterna är inte bra för vikt. Varpå Löwnhaupt bara svara: - Det är du som äter alldeles för mycket!!! Fadern för höra detta och blir upprörd och ordnar snabbt ett nytt möte där han hävdar att minska på tabletten då så får vi se om D minskar i vikt. Varpå Löwenhaupt minskar på dosering. D minskar lite i vikt till nästa möte och Löwenhaupt säger inte mycket utan tittar undvikande bort och minskar ytterligare på dosering. D börjar bli gladareoch åker in tll staden om det var själv eller med mor eller far eller med bägge minns hon inte men utanför gamla Gul & Blå klädaffär (jeanskedja) stod hon öga mot öga med Löwenhaupt. Löwenhaupt känns inte vid D. Utan ser alldeles förnärmad ut och tittar smått skamset mot sina studiekollegor. D får nu sköta sin dosering själv och medicinering och blir försöksutskriven. Nästa gång D träffar Löwenhaupt har D med sin make och det var ett mycket trevligt samtal och Löwenhaupt skriver ut D helt med orden att nu tillhör inte D detta distrikt mera och tog oss bägge i hand som avslut med ett gladare ansikte och lättsammare. Detta var sista gången D såg eller träffade Löwenhaupt. De enda starka minen som finns kvar är just också DR Mårtensson, som minne i huvudet surrade MÅTREN GÅS... Dr. Mårtensson skrattade när Hhan gjorde ett avslut med D... Lycka till och jag hoppas det går bra för dig, men du har ett häftigt temperament!!! Dr. Mårtensson syftar på en händelse. // 1. Medans D låg på isoleringsavdelning hade man tidsbeställd tid hos Dr Mårtensson. En gång var det mycket rörigt med patienter överallt och assistenter för Mårtensson var det enda positiva mitt i det gråa... Vid detta tillfället skrev Dr Mårtensson och hade fullt upp just denna gång till höger och till vänster och denna assistent fick då ta hand om frågorna... vi hamnade i en åsiktskonflikt där vi tyckte olika och det hela slutadfe med att jag tog skrivmasinen och slängde den rätt i golvet. Varpå Mårten Gås vände sig om och fick ta mitt ärende själv. 2. I matsalen fanns några knappar i väggen och en enda gång tryckte jag på en av dom som var radio och jag satt och lyssnade och läste i en tidning och var avslappnad. Plötsligt dök skötaren upp som stängde av knappen bara rakt av. Jag tryckte på knappen igen... därefter hamnade vi i slagsmål, varav skötersorna fick rycka in och såg mera rädda ut för honom än mig. De sade vi tar hand om henne och spänner fast henne. De hämtade ut en säng och spände löst på hantlar för händer och ben in till rummet och tog sedan borta detta tills skötaren hade lugnat ner sig. // Mera orkar jag inte skriva för det finns mycket att skratta åt här. Men nu kommer jag till såret, vännen L. Mitt i mellan dessa varven jag var försöksutskriven och jag minns inte så noga tider och orkar inte hela. Jag träffar jag L. det finns hemligheter mellan oss 2 som jag inte avslöjar i en blogg. Men hon var alltid djupt öppen. Sista dagen jag träffade henne var hon hemma hos mig och mina föräldrar. När hon skulle gå stod hon utanför dörren det var mot kvällning och denna gång stod tiden still och jag kände att jag ville att hon skulle komma igen. Dagen efter ringer mamman till L och frågar efter L. Fader lämnar luren till mig. L är försvunnen. Därefter orkar jag inte mera prata i telefon. Jag tar inte i detalj i en blogg... men plötsligt är L borta (+).(hur? var?) De gånger hon vart försvunnen från mig från ett visst årgång... är för hårt att prata om... Denna gravsten gjord i hjärteform är den svåraste grav jag besökt och jag tror någonsin kommer känna inför. L var skorpion och blev 22år och 2 månader. L var bl a mycket bra på piano och det var så jag första gången såg hennne för längesedan innan L blev min vän... vi blev vänner genom att L ringde på min dörr en gång för mycket längesedan. Vi var inte klasskompisar... men en kort period hade vi engelska ihop. På högstadiet i SkälltoprpsSkolan. L:s stora influens var Elton John. Hennes stora legender var James Dean och Marilyn Monroe... och L gillade filmen KingKong och med henne såg jag på dåvarande nyöppnade biografpalats: DOWN TOWN KungsGatan bakom saluhallen såg vi DIRTY DANCING. Hemma i mina föräldrars källare brukade vi bla dansa till Kiss med mera och då var hon GLAD med glimten i ögat! Allt detta är bara en del, men jag har inte tid... och nu väntar hundar och en stressad Gert som vill ut!!!! God Jul, //HV

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥