torsdag, november 14, 2013

Städningen gick undan med glatt humör/TOBBE'S 10-i-topp BLACK SABBATH:








Jag sov länge, så när när jag steg ur bädden var jag något lullig.
Jag började med kaffepaus vid PC för att lite senare påbörja städningen.och The Goatlord tog sin del. Städningen flöt ovanligt lugnt och smidigt utan vare sig en sur min eller irriterat...*
Efteråt var det lagomt att äta och likaså för jyckarna.

En bra Torsdag med lite duggregn och + 10, dessutom vindstilla.

Imorgon skall jag väckas till väckarklockan...
Nu hobbyrummet nästa...


HEJ SÅ LÄNGE,




























~~~~~~~~~~~~~~
MUSIK: TOBBE'S 10-i-topp BLACK SABBATH


Black Sabbath är utan någon som helst tvekan det enskilda band som betytt mest för hårdrocken. 
De var i stort sett ensamma om att tänka utanför lådan, då de skrotade bluestolvorna
 som 60 & -70talets hårdrock stadigt vilade på. 
Deras tunga riff var minst sagt stilbildande. Tony Iommi influerade en helt ny generation till en ny typ av gitarrspel. Sättet han bygger låtar och hans tonspråk lade grunden till all Heavy Metal, men även Death, Thrash och framförallt Doom Metal har Iommi att tacka för så mycket.

En tragisk arbetsplatsolycka där Tony Iommi förlorade några av de fingertoppar som han spelade på halsen med, har bidragit till att hårdrocksgitarrister stämmer ner gitarren. Tony fann det lättare att spela på lösare strängar, folk som lyssnade blev trollbundna av hans demoniska sound. En tragisk slump, men ack så viktig i hårdrockens historia.


1. Sabbath bloody Sabbath var den första skivan jag fick, jag kunde inte då förstå att något som var så fruktansvärt hårt och farligt  kunde vara bra!
25 år senare håller jag den fortfarande som min absoluta favoritskiva, får nog medge att barndomsminnen sätter sina spår, för jag vet inte om det är någon vidare objektiv beskrivning?




2. Sabbath lyckades släppa två skivor under 1970, Paranoid anses oftast av expertisen som den mest viktiga. Där håller jag inte alls med, för debuten var så innovativ och revolutionerande att ingen annan hårdrocksskiva kan anses vara mer viktig. Dock är Paranoid ett otroligt välharmonierat och tungt album fyllt med klassiker.




3. Summer of  love var över, den evighetslånga brittiska dominansen inom industrin började vända. Frustrerade ungdomar hade svårt att bemöta auktoritära myndigheter och tilltagande arbetslöshet med blommor och fredssymboler.
1970 vänder Birminghambandet andra kinden till, de kallar sig Black Sabbath, albumet heter Black Sabbath och den demoniska inledande låten heter Black Sabbath. Det här hade ingenting med kärlek och fred att göra...




4. Jag kan inte låta bli att välja ut en till stämningsfull låt, som måste tett sig en smula obegriplig för skivköpare i mittfåran på sjuttiotalet.

 


5. Det inledande riffet i "Cornucopia" är så avgrundstungt att jag inte kan föreställa mig något tyngre?
Låten är som en smälltdegel av alla Sabbath influenser och tongångar. Tunga riff, Heavy Metal och en rå botten med bluesiga gitarrer.




6. Megalomania är en av 70-tals Black Sabbaths lite modernare och snabbare låtar, dock med ett toklångt episkt intro.
En riktigt bra låt, som förövrigt självaste Venom har gjort en riktigt bra cover på.




7. Sabbaths kanske mest legendariska låt någonsin är "Children of the Grave" från albumet Master of reality.
Den kanske inte är bäst, men den platsar helt klart på 10-i-topp listan. Den är framförallt väldigt viktig ur historiskt perspektiv, då den var en av den första låtarna med den här typen av tonspråk.
En grundsten i Heavy Metal!




8. Jag kan inte låta bli att plocka lite fler låtar från fantastiska Sabbath bloody Sabbath.
En annan högst personlig favorit har alltid varit "Killing your self to live".

 


9. "Snowblind" är en liten kul historia. Som lyssnare uppfattar man att Ozzy sjunger att han är vilse i vintern och är snöblind. Men faktum är att låten från början hade en refräng som löd Cocaine, men att det ansågs för magstarkt för -70 talets skivköpare. På liveupptagningar kan man höra Ozzy sjunga refrängen, men på albumet var den alltså cencurerad.




10. Nu har vi nått fram till låt nummer tio, i likhet med Motörheadlistan har jag beslutsångest över vilken låt som ska få avsluta. Det är i stort sett hela -70 talet som skulle varit med på den här listan. Men jag avslutar listan med titelspåret från Lp:n som avslutade Ozzys karriär i Sabbath och även en era med det riktiga Black Sabbath.

Ronnie J Dio och Ian Gillan i all ära, de är några av de bästa hårdrockssångare vi haft.
Black Sabbath utan Ozzy blir aldrig riktigt samma sak. Bandet förvandlades under åttiotalet till ett mera slätstruket Heavy Metalband i mängden, magin vill inte infinna sig igen.

Nu har Sabbath återförenats med Ozzy på sång, men den skivan är en ganska sorglig historia, man kan bevisligen inte återskapa historia.
Man kan konstatera: Det som varit - har varit och ska nog helst förbli så?



Gott med DillKött & gott väder /TOBBE'S 10-i-topp MOTÖRHEAD:




ONSDAGENS MÅLTID: /dillkött/
sallad/Vatten/Kaffe/

















En åktur ut... bl a  en hundpromenad inkluderad:



En grundlig härlig dusch blev det och även bädda sängen, byte av örngott för att slänga de andra i tvättkorgen. Slutligen blev det också en "Spritzer", som softdrink.

DÅ VAR ONSDAGEN AVKLARAD... GODER NATT!








~~~~~~~~~~~~~~~
MUSIK: TOBBE'S 10-i-topp MOTÖRHEAD


1. 1979 släppte Motörhead sin andra eller tredje skiva beroende på hur man räknar.
I den officiella diskografin räknas 1979 års Overkill som bandets tredje album, men då räknar man bort 1975 års On Parole som nästan innehåller samma låtar som "debuten" från 1977. Men soundet hade förändrats till hårdare och snabbare tongångar mellan -75 & -77, dessutom betraktar Lemmy postumt medlemmarna på On Parole som en parentes i bandets historia.
1977 spelade den klassiska trion in merparten av materialet från On Parole på nytt med ett slutresultat som motsvarade Lemmys vision om världens stökigaste rock n roll band.

På Overkill hade bandet hittat det sound som de håller fast vid än idag. Min absoluta favorit Motörheadlåt Damage Case låg som B-sida och bandet rankade den förmodligen inte högt alls? Men Damage Case har varit stadigt närvarande i bandets liverepertoar genom alla tider, så det är fler än jag som skrikit sig hes där framme vid scenkanten för att få höra den manglas live.




2. Killed by death skulle egentligen ha blivit en parentes i bandets karriär, en singel som aptitretare inför 1986 år Orgasmatron LP, men den blev en brakhit. MTV var ett nytt fenomen och Motörhead tog chansen och spelade in en legendarisk kalkonvideo till singeln(som jag förövrigt länkar här). Med eller utan tv-exponering, låten är så förbannat bra att den förtjänar all framgång.




3. Ace of Spades är utan tvekan Motörheads mest legendariska och framgångsrika album genom tiderna. Det är heller inte så konstigt, LP:n är helt klart den som helhet bästa skiva bandet någonsin gjort. Min personliga favorit är lite mer udda än de sedvanliga hitsen. The Chase is better than the catch är underbar såväl musikaliskt som lyriskt.




4. 1979 var ett intensivt år för den arga brittiska trion, mellan det ständiga livet på vägarna lyckades de spela in två album. Bomber var det senare av dem, en alldeles fantastisk historia helt i klass med hyllade Ace of Spades. Lawman är en lite långsammare komposition med mycket Eddiegitarr.




5.1982 var slutet nära, det här året släpper trion sin sista Lp med klassiska sättningen, sedan lämnar Eddie bandet efter bråk där Clark tycker att Lemmy är för kommersiell.




6.Overkills primitiva No Class sammanfattar allt vad bandet handlar om.




7. On Parole är betraktad som ganska suspekt i de här sammanhangen, men jag har älskat låten sedan första gången jag hörde den. Vem kan stå still när Lemmy spelar boogie, om inte det här är skitig rock n roll, vad är så det?




8.Vi hoppar raskt fram till -00 talet och lämnar -70 talet för en stund. På Inferno lyckades Lemmy med konststycket att komponera en modern klassiker. Helt olikt det mesta bandet gjort genom åren, spelade de in en akustisk bluestolva en knivvass text.




9.1987 års Rock n roll LP är nog det  Motörheadalbum från den tidsperioden som alltid räknas som sämst bland fansen. Personligen tycker jag Rock n roll är en riktigt rekordelig LP, mycket mycket bättre än tex Another perfect day och Orgasmatron




10. Vi återvänder till den klassiska sättningens svanealbum. Titelspåret får avsluta den här fantastiska listan. Det har inte varit lätt, frågar ni mig igen nästa vecka behöver den inte nödvändigtvis se likadan ut? Motörhead är ju ett av världens genom tiderna bästa band, de har gjort så mycket fantastiskt och inget dåligt, så det har varit en pärs att plocka ut 10 klassiska låtar.

Jag är medveten om att material med den klassiska trion dominerat listan, men det kan inte hjälpas. Det var något magiskt med de första albumen. Trots att jag älskar allt bandet någonsin gjort, ja till och med "Beerdrinkers..." så kommer de aldrig att uppnå den magi de hade i början av karriären igen.


♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥