Allt har kännts flummigt och rörigt några dagars tid, men bättre igen... Torsdagmorgon Jag och Gert hamnade i jättegräl jag försökte göra en Axl Rose/Tyson, men jag fick skråmor av Gert på armarna, vilket resulterade i att Gert fick vara hos mina föräldrar och lugna ner sig och jag vila mig i sängen med jyckarna i lägenheten som ett lugnare alternativ. Gert sov hos mina föräldrar och jag sov ut här hemma. De alla kom sedan hem till mig då jag fick mat och var lite grining för jag hade heller inte ätit någonting. Sedan gick vi en promenad runt StoraTorp SkogsSällskapet. Efter detta åkte Gert med mina föräldrar hem... Här hemma i min ensamhet vilade jag och grät men inte hela tiden... och tänkte till: en krasch och en bön om att en neuroProf ska följa resans gång... Då tänkte jag att Gert ska väl hem... jag ringde och min farsa svarade. Jag sade i en något svag vilsen ton: fråga om Gert vill hem? Pappa kom tillbaks och sade: Han vill. De kom framåt midnatt och mina föräldrar åkte hem. Det blev då "lite kuttra-sju". Sedan sov vi!
Fredag: Vi åt på Restaurang Marcos (firade mamma): hemlagade köttbullar, mos och gräddsås. Jättegott!!! Och efteråt en promenad runt DelsjöTerrängTrakterna...
Lördag: vi äter grillad falukorv med hemmagjord potatis hos mina föräldrar... tips från någon på "J". Och det var faktiskt grymt gott! Jag känner mig konstig, trött och utmmattad och vilar mig inomhus för att sedan tröttna och frågar farsan om jag kan vila mig utomhus , tja en solmadrass och en kudde. Precis när jag lägger mig ner och hundarna vill slicka mig... Zorro? Han var borta... Vi alla letade och till sist säger farsan därborta och säger förbannat: - NÄÄÄ, nu tar jag bilen och sticker och skiter i alltihopa. Jag blir ilsken och kliver rätt ut på häcken och trampar demonstrerat och vrålar: - Är häcken det enda ni bryr er om??? och ger mina solglasögon och säger gör sönder dom för han är mycket förbannad!!! Och springer efter Zorro upp för en brant backe. Men han lyckas försvinna ur min sikt ändå... trots att jag såg honom. Mamma kommer senare med kopplet och säger att jag kollar... vi kollar sedan försvinner morsan. Jag springer ned igen och Gert hoppar in i bilen med farsan... och jag måste springa upp för branta backen rätt upp igen... Det känns rätt hopplöst att ropa "Zorrow", samtidigt ekar ljudet av helikopter i luften... "tja, salvor... behövs det nämnas något mera... Jag lägger mig ned i gräset i skogsbrynet. Naturligtvis dyker det upp några flankerare som undrar om de kan klappa hundarna och kikar mot en irriterad Nellie... Jag svarar diskret: Det är nog inte så bra just nu... och går ned och får se en liknande bil som vår, men det är det inte... Väl mot gatan ser jag våran bil köras ned och en vinkande Gert som hojtar genom rutan: här är han... Han hade tagit sig en egen promenad och sedan på väg hem på mitten av Litteraturgatan mot gräsplätten... Min farsa påpekar att vi ska stanna till kl 23.00 för han ska se WRESTLING!!! Menar du mig??? det låter inte bra... Gert flinar och säger: bästa att du aktar dig nu... han är ett fall för Kommissarie Barnaby... Söndag: Sov och " kuttra-sju" ...NääsSlott och käkade hemma hos oss... och spenderade kvällen i H-Backa. Kom hem sent och duschade sedan denna bloggning och nu ska vi slafa!!! Och idag viktiga grejjjor. Man blir väl knappast slafbar då... lite Mink de ville sista platta... och nu slafen... GOD NATT!!! Tack och Hej!!! Med andra ord en kortare summering och stressiga och jobbiga dagar, för det som komma skall idag... men det jobbigare senare "DET"...
