... för tidigt och abrupt uppvaknande... irriterad och sur och lite bråk... en irritation eller surhet som redan fanns där. Men som bortblåst nu... För att få Gert sur också som ett medmänskligt humör och uppmärksamhet oc medmänsklighet, brast jag ut... en kommentar, som jag givetvis inte skriver ut här, men den var riktigt lågbudget varumärke på denna (men inte lika lågbudget som en telefonförsäljare) men detta ledde också i sin tur att vi snabbare blev vänner vänner här så här på morgonkvisten utan kvist... och nu blev det en blogg och ett kort och de sköna varma dojjjorna är på... och oroliga hundar som nu är genast gladare. En dusch väntar senare...
