Vi var bortbjudna idag, men vi fick hem maten istället pågrund av att snön vällde ned.
Tacksam hjälp för mig.
... och snöröjning runt bilen fick vi också hjälp med. Tacksam hjälp för Gert.
Sjukdomar, smärta... etc... är inget val. Däremot att försöka göra det bästa utav det när man har chansen.
Och jag är tacksam att jag har min partner här bredvid mig i godkännt skick.
Tänk vad tiden går... Den sista konsert vi såg live tillsammans blev Yngwie Malmsteen Juni -08. Strax därefter det som hände skulle enligt läkare med facit i hand min partner inte levat...
Nu njuter vi tillsammans och kan till slut le... och det vill jag att vi skall fortsätta med tillsammans och ingen skall heller på ont försåt heller få förstöra för oss igen... aldrig mer!
Att fått uppleva det onda ögat hoppas jag ingen annan skall få uppleva som på detta sjuka hemska sättet vi fått.
Men nu vill jag blicka framåt och gå vidare och jag vill minnas allt som var dåligt och allt som var bra... precis allt utom det som ville förgöra mig... med andra ord förinta oss...
Vi fick kämpa hårt och här sitter vi med våra sviter efter hårt slit mot förintelsen mot oss, men vi gick segrande ur den och med stoltheten i behåll.
Vi är två människor med också fel och brister och kan även vara stolta över just våra fel och brister och knasigheter och även osociala bekvämligheter...
... och är våra sviter värt allt? Vi hade inget val och som sagt vi gick segrande ur denna.
En SEGER som tog som sagts musten ur denna, men tyvärr krävdes denna.
Och idag kan vi stolta innehavare av namnet "von Brömssen" för det var det enda vi fick i våra liv som behåll i segern.
The game is over och nu är vi två som tar hand om bara varandra och försök på bästaste vis vi kan... bara vi.
Och ur detta går vi starka ensamma tills mörkret kommer och griper vårt sista halmstrå. Om slutet är gott... Den blev bättre än vad det var tänkt.
Här sitter jag och skriver kryptiskt... men den som vet fattar och den som inte vet något för sig en funderare eller blir rentav förvirrad.
Jag har inte druckit, men däremot stirrar jag djupt i min mugg och där i finns bara svart kaffe och kanske lite poesi;)
//HV
Lördagens promenad blev runt kvarteren i våra egna hemmatrakter. Jag kan dock inte påstå att jag längtat efter all snö - ej heller att detta på något vis skulle vara vackert.
Det var som vilken promenad som helst = uppfriskande!
Flera olika typer av snögubbar hann möta oss innan man till sist kom hem igen.
Äppelkaka och kaffe blev det nyss innan bloggningen och musiken har rullats på.