.JPG)
Det gick undan idag och nu viker jag mig undan för Tobbes "tunga" - lista, för att dra mig in mot hobbyrummet och privatlivet...
~~~~~~~~~~~~~~~~~
MUSIK: Tobbe's 10-i-topp SLAYER
1. Förmodligen det mest oväntade val som nummer ett på en lista över bra Slayerlåtar? Men Face the slayer med inledande namngivna introt Metalstorm är en orgie i läckra thrashriff alla önskar att de kommit på själva. Visar helt klart upp en oslipad diamant, på debuten är Slayer fortfarande ett band i mängden utan sitt originella sound. Men Show no mercy är en suverän underskattad klassiker.
2.Nu retar jag väl upp varenda thrashpuritan och Slayerfantast, men jag hoppar faktiskt över de givna klassikerna, vi landar i 1990. Här kan man lungt säga att bandet stod på toppen av sin karriär, deras sound är oklanderligt och originellt. De som varit med kunde knappast undgå vilken grupp det rörde sig om när de lade nålen på Seasons in the abyss.
3. När varenda gammal headbanger förväntar sig Raining blood, eller åtminstonde någon låt från Reign in blood, så slår jag till med ytterligare en bortglömd pärla från debut LP:n. Fruktansvärt primitiv metal, nästan i klass med Venom, med skittuffa repetiva gitarriff som sitter som en smäck.
4. Denna odödliga klassiker måste vara med på listan, en favorit bland hardcore fansen, kanske lite mera doldis för mainstreamlyssnaren. Om man kan snacka om mainstream i Slayersammanhang ? Chemical Warfare släpptes endast på EP mellan debuten och Hell awaits. Här hör man ett band som utveklats otroligt fort, materialet ligger ljusår från den anonyma primitiva speed/thrashmetal som dominerade Show no Mercy.
5.Naturligtvis kan jag inte hålla på den längre. Raining blood är utan tvekan Slayers mest betydelsefulla låt, från deras mest betydelsefulla skiva. Reign in blood får väl anses vara Slayers Number of the beast, eller master of Puppets om ni så vill? Inte deras bästa enligt mig, men den är grym, förbannat grym. Det riffet är bland det coolaste som någonsin spelats in. Då, 1986, nästan lite obegripligt kakafoniskt.
6.Jag tycker personligen att det är oerhört trist att Seasons in the abyss alltid hamnat i skymundan för tex Hell Awaits och South of heaven, då jag tycker att Seasons är Slayers mest jämna och mest fulländade platta. Visst var de tidigare förmodligen mera intressanta och absolut mera betydelsefulla för historieskrivningen såhär i backspegeln. Men Seasons är musikaliskt deras masterpiece, här är Slayersoundet och kompositionerna som vispad grädde i en kopp varm choklad.
7. Öppningsspåret på ikonen Reign in blood. Med Toms primalskrik sparkade de förbannade amerikanerna in alla jävla rosa pudelrockares dörrar. Drog in bandet i en massa tråkiga kontroverser, då de anklagades för att vara allt från perversa våldsverkare till rena nazister. Texten handlar som bekant om Josef Mengele, ökänd nazist och nazist, förmodligen en av världens genom tiderna grymmaste människor. Världen var inte bredd på den här typen av lyrik i mitten av 80-talet.
8. Betydligt modernare tongångar, men grabbarna har åldrats med värdighet. De står sig väl i konkurensen med kidsen. Tom proklamerar att gud hatar oss alla till malande klassiska flinka Slayertongångar.
9.Min fetish för gammal NWOBHM lyser kanske igenom lite väl mycket när jag listar obskyra Crionics på en topp 10 lista med Slayer. Men jag tycker den är fördjävla härlig, den har ett skönt driv med sina gungiga riff och melodiösa sångmelodi. De klyschiga gitarrslingorna får mig att bara sitta och fånle:)
10. Nu lägger vi högsta växeln igen. Vakna, vi får inte sitta och somna till i ren 80- talsnostalgi. Ytterligare en rökare från min favoritplatta får avrunda en fin liten samling Slayerdängor. Här får Kerry gå lös riktigt på strängarna...
