Tobbe Recenserar Black Sabbath på Friends Arena:

VÄDRET: /sol/+3/vindstilla/

 Jag är nyduschad och tar mig en kopp kaffe på maten.


 Det enda som händer här på en Söndag är bärgningsbilen utanför toa-fönstret. Bilen har inte fått stopp... kanske ett pafft däck?

SÖNDAGENS MÅLTID: / pytt-t-panna med rödbetor-presgurka-tomat/CitronVatten/












HEJ SÅ LÄNGE,




~~~~~~~~~~~~~~~~
MUSIK:TOBBE recenserar Black Sabbath på Friends Arena. Låt för låt...


Black Sabbaths konsert igår 22/11 var nog ungefär vad jag hade förväntat mig. Ozzy's röst var inte på topp, men betydligt bättre än vad den var på "Ozzy with friends"- turnén. Tommy Clufeto, mannen som ersätter originaltrummisen Bill Ward har stora problem att leva sig in i den nya rollen.

Jag hade dessa svagheter på känn redan när jag satte mig i bilen mot Stockholm på Fredags eftermiddag.

1. Jag hade förväntat mig ett nedsläckt Friendsarena, ljudet av regn i PA:t , följt av kyrkklockorna. Hade förmodligen kunnat sätta pengar på att de skulle inleda konserten med Black Sabbath, men bandet överaskar, om än med ett mycket mycket säkert kort.
De inleder nostalgifesten med "Warpigs", här är insatsen mer än godkänd. Ozzy's röst med rätt timing känns bättre än den varit på åratal.
De moderna HeavyMetal trummorna & pukrullningar likt Panthera stör helhetsintrycken oerhört. Det är väldigt synd.
Både Geezer och Tony är i högform och levererar klanderfritt, dessutom med ett utomordentligt bra ljud.

4/5

2. Efter att Ozzy har lallat en stund och skrikit "koko" till publiken vevar de igång underbara och efterlängtade "Into the void". Här är som väntat Ozzy det svaga kortet, rösten börjar redan svika honom. Han haltar och snubblar sig igenom texten.
Resten av bandet spelar prickfritt och  Geezer imponerar särskilt, så som han jazzar loss riktigt och fyller ut hela stadion med sina underbara bastoner.

3/5

3.Jag finner det en smula obegripligt varför de som tredje låt letat fram obskyra "Under the sun". Det är naturligtvis ett kul grepp att spela lite mera udda låtar ur katalogen, men det finns långt mycket bättre udda låtar att välja ut för att chocka en härdad publik.

4/5

4.Underbara "Snowblind". Glädjen är stor när Black Sabbath väljer att spela en av mina absoluta favoritlåtar. Den gamla bortcencurerade refrängen är med, Ozzy vrålar ut "Cocaine" över hela Friends Arena.
Trummorna är återigen väldigt störande, de moderna metaltrummorna gifter sig aldrig med Black Sabbaths 70-tals klassiker.

5/5

5.Jag förstod naturligtvis redan innan att kvällen skulle bjuda på några låtar från överskattade albumet "13". Det nya album som Black Sabbath släppt med Ozzy vid micken.
Det känns bara som slöseri med tid, ingen som kommit till Friends arena denna Fredagskväll för att höra nya Black Sabbathlåtar. Om materialet varit starkare på skivan hade det varit lättare att smälta, men nu är det inte det, så det kan helt kvitta. Ozzy gör dessutom en katastrofal insats vid micken.

2/5

6.Nu kommer ljudet av piskande regn ur högtalarna, klockorna klämtar för domedagen. Mina mungipor åker uppåt. Det är stunder som denna jag väntat på...
Clufeto börjar nästan omgående att våldta den gamla klassikern med malplacerade koklockor och pukslag. Den killen skulle behöva gå hem och plugga sin Bill Ward. Tyvärr är Mr Osbournes timing långt ifrån den bästa även här, men det skulle man kunna köpa, om de bara haft en annan trumslagare.

4/5

7. Ren njutning. Geezer får sin stund i rampljuset! En av världens bästa hårdrocksbasister får briljera och klassiskt inleda gamla fina "N.I.B". Det här är en av de bättre låtarna & stunderna under kvällen.

5/5

8.Ytterligare en ny låt, "End of the beginning" från nya albumet "13". Personligen tycker jag nästan att Black Sabbath gör parodi på sig själva i den här kompositionen. En långsam historia fylld med klyschiga DoomMetalriff. Tar bara upp dyrbar tid som en odödlig klassiker kunde ha fått.

2/5

9. Hela kvällen har Ozzy roat sig med sina tröttsamma clownerier och trams mellan låtarna. Han har tydligen kommit på att det är vansinnigt kul att låta som en gök i mikrofonen?
Efter de sedvanliga "Cant hear you" och "Scream for me" så påannonserar han ikoniska "Fairies wear boots".
Jag väljer att bortse från den trumslakt som pågått hela kvällen och ägnar mig åt allsång istället.

4/5

10. Här kommer kvällens verkligt pinsamma ögonblick. Black Sabbath plockar fram Wards paradnummer "Rat Sallad", hur det ter sig med en rabiat HeavyMetal trummis kan ni bara fantisera om.
Sedan ska Clufeto passa på att plåga publiken med ett sk. trumsolo . Han håller på länge, i evigheter med ointressanta talanglösa pukrullningar och (ve och fasa) dubbelkagge. Om Mikkey Dee hade hört detta hade han troligen kiknat av skratt...

2/5

11.Efter det evighetslånga trumsolot är det dags för den obligatoriska allsången. Samtliga vrålar med i det enkla riffet som utgör stommen i "Iron Man". Antagligen skulle det väl bli upplopp om de inte spelade den, personligen hade den gärna fått lämna plats åt någon mer udda låt!

3/5

12. Så här långt in i konserten tror man att speltiden ska vara klassikerna förbehållit, men Black Sabbath envisas med ytterligare ett nytt alster. Nya låten "God is dead" kan vara något av det torraste bandet satt på pränt under hela sin karriär. Låter till 100% som något som Ozzy skulle ha gjort under 90-talet, under Black Sabbaths flagga känns den oerhört malplacerad. Inte roligare live...

2/5

13.Jag vet inte riktigt hur Iommi och co. har tänkt när de har plockat ut spellistan, men att få höra "Dirty Women" framföras live, det trodde jag aldrig att jag skulle få. Ett jättekul initiativ att plocka fram en såpass udda låt från bandets mest utskällda 70-talsalbum.
Däremot vi som stått och suktat efter mera "Sabbath bloody Sabbath" och "Sabotage" har dock lite svårt att fatta det här med "Dirty Women" och "Under the sun"?

4/5

14.Där kom den äntligen. Jag hade blivit besviken om de inte framfört "Children of the grave". Denna odödliga klassiker!
Här håller Clufeto igen på trummorna, så det blir en riktigt angenäm upplevelse.

4/5

15. Tony Iommi lurar mig och det kommer jag aldrig att förlåta. Han börjar spela "Sabbath bloody Sabbath"- riffet, men precis när jag är färdig att bli totalt euforisk växlar han över till "Paranoid". Allvarligt talat, den kunde man ha varit helt utan. Det finns ingen mer sönderspelad låt i hårdrockens historia och att få höra den i alldeles för snabb tappning med en Ozzy i dåligt skick kan helt kvitta.

1/5