lördag, november 15, 2014
torsdag, november 13, 2014
tisdag, november 11, 2014
25 år sedan jag flyttade in på Träringen & samtidigt Berlinmurens fall:
Jag har varit hos tandläkare Narkander för en vanlig tandundersökning. Det sista som gjordes var en floursköljning. Nästa besök är om ett år. Narkander fixade skivan.
Ibörjan när jag flyttade in till Träringhen hade jag ingen fast tandläkare utan valde därför en tandundersökning på Skälltorpsskolan "tandis". Detta blev sista gången för mig då jag blev bemött med ett snorkigt:- Är du ett "femman-barn"!
Detta räckte för mig!
Därefter hade jag ingen fast tandläkare, förränns... då jag fick en vansinnig värk på halva inre käke. THE GOATLORD körde mig till akuten på FolkTandvården där jag blev röntgad sent på kvällen. Det visade sig att tanden växte fel, nedåt och snett. Läkaren hänvisade mig att en akut operation som behövdes göras så fort som möjligt för att detta var allvarligt.
Jag fick första tidiga tid nästa dag runt kl 07.30. Denna tandläkare som var här vägrade göra detta! Ombad mig att komma tillbaks om några veckor. Besviket fick jag åka hem. Jag berättade detta för THE GOATLORD som gav sin egen tandläkares telefonnummer, då denna hade gjort en bra operation på THE GOATLORD.
Conny i Partille tog in mig direkt och gjorde ett utomordentligt bra jobb. Plötsligt var jag kund där istället, tills de gjort en ombyggnad. Jag kom dit och blev plötsligt bemött väldigt dåligt. Ett hemskt ansikte intill mitt ansikte, när jag gick ut därifrån sade receptionisten att hon behåller växeln på 100 kr, för det drar hon av vid nästa besök. Mitt nästa besök blev det värsta och sista i Partille.
Conny kunde inte ta mig och tvingade en annan tandläkare att ta mig som var så hemsk och samtidigt stressad. Han pådyvlade ingen bedövning, men jag gav mig inte! Så där gick tiden åt att dividera om att jag inte skall ha någon bedövning.
Tandläkaren fick ge sig och det var den hemskaste tandbehandlingen någonsin jag fick i mitt liv. När jag skulle betala fick jag inte tillbaks min hundring. Den tog de!
En sammanfattning i kortare drag:
//På jobbet var det någon som pratade väldigt varmt om tandl. Hvarfen, så jag skrev in mig direkt. Han var toppen och fixade till mina tänder. Men tandl. Hvarfen försvann eller gick plötsligt i pension då föll hela avdelningen. 2 ggr fick jag gå dit för att lagningen inte höll.
Därefter började jag söka efter andra tandläkare och upptäckte att i samma hus fanns någon som hette tandl. Narkander. Jag blev inskriven direkt & inte ångrat en sekund. Tandl. Narkander har både varit profissionell och ett bra stöd i allt som hänt. Tandl. Narkander har nu fixat och gjort ett bra jobb med mina tänder med modern teknik. Efter allt som jag drabbats av har Narkander också varit ett bra lugnande stöd och hjälp för mig i allt utan att avsikten varit denna.
På vänstra överkäken där problemet med den allvarliga visdomstanden har Tandl Narkander dragit ut 3 stycken tänder och fixat till mina andra tänder och allt är bara bra i käften och hela käken. Jag har också fått en stor hjälp hur jag i fortsättningen skall gå till väga.//
Längre tid om man går tillbaks då jag flyttade in på Träringen febr 15, 1989, för att vara exakt, samma år som Berlin muren föll Novembermånad året 1989.
Jag gifte mig med THE GOTLORD Maj 18, 1990, samma år som kriget bröt ut i den före detta förenta federala unionen Jugoslavien.
Julimånad beslutade mina föräldrar att vända om när de var på väg mot Slovenien, då de precis befann sig vid vid Wurzberg vägen där det fanns en direkt motorväg mot Berlin. De var länge osäkra på om de skulle fortsätta. Min pappa ville, men i mobilen var jag något upprörd.
Nästa gång jag hörde av mina föräldrar var de i Berlin där de var i 3 dagar. De berättade om alla stånden med murens delar som såldes. De köpte en Östtysk skärmmössa, medans jag bad innerligt om en sten. Vilken jag fick när de kom hem. Jag ringde nyss och frågade vad denna kostade då??? 5 D mark!
Denna graffitti utav Berlinmuren är en del på min bokhylla som jag har som en favorit.
Det var första gången på flera år som jag kände mig hel och som människa när jag gick till tandl. Narkander.
Både jag och min make som drabbats på olika sätt. Det tar tid att anpassa sig efter sjukdom och allt. Hur 17 skall man kunna gå vidare med sitt liv, då det finns så mycket hinder. Det tar inte en sekund att flyga upp. Det är även ett hårt inre arbete där allt yttre omkring en försvinner.
Jag fick först den sjukvård jag skulle ha, när min man blev drabbad. Jag tänker inte skriva mera nu skall jag återgå till annat.
Men när jag försiktigt första gången började bloggen var det för enbart överlevnadens skull, mitt inre var hårt drabbad och det onda går inte att beskriva, men jag förstod först då i denna stund när en skärseld går igenom mig varför man kan begå självmord och orsaken kan vara mycket enkel också... ingen orsak mer än att själen är hårt skadad.
Jag slutar här och jag hade kunnat skriva mer och ännu bättre men privatlivet hägrar. Två stycken omgångar tvätt. Den ena är redan upphängd och den andra tvätten är strax färdig, men den skall hängas upp efter promenaden med jyckarna som också varit en bra hjälp för mig mitt i skiten. När jag var som sämst/dåligt skick var det en tidsfråga innan jag skulle vandra bort från denna värld. Jag minns Nellie tog det hårt vid något tillfälle som inte gäller mig. Men när jag var ensam hemma så skällde hon över allt jag skulle göra : promenad, mat, vatten... Hon bestämde när jag skulle vilja. Så fort jag tog första fingret på kontrollpanelen började hon. Vissserligen var jag helt färdig och behövde vila, men hon blev lugn av att jag lade mig i sängen.
Sedan har det sakta gått framåt... ROM byggdes inte på en dag! Det gjorde inte Rom heller då denna brändes på fat.
DAX för mat...
JUST NU:
Farväl Mårten Gås... fastän du var en kalkon:
MÅNDAGENS: /kalkonstek med ris och marinadsås/kokta morötter & gröna ärtor & Brysselkål/sallad och tomat/Radenska Slatina/
Hur gick det med kalkonen? Jag klippte av nätet och skar kalkonsteken i skivor.
Gissa vad? Några bitar hade en röd/rosa fläck i mitten, så in med ugnsformen på 200grader i 30 minuter,sedan var den välstekt.
Mycket jobb för så lite... brukar det heta... hrm*... närapå... fast det var väl inte sååå lite utan istället blev resultatet inte direkt välsmakande tyckte jag.
En regnig dag med en regnig promenad...
Dukat bord... Inte direkt påjobbad mer än pumpahögen.
Ingen kan nog någonsin få mig att äta eller smaka på pumpa - i sånna fall måste jag då vara ovetandes. Däremot tycker jag pumpan i sig för mig känns mer som en växt.
Ett intressant inslag under hösten, men nu är de väck med Mårten Gås.
Dessa skator... fast en något trevligare & ett roligare inslag i vardagen när jag tänker efter. De är väldigt kaxiga... & snabba när de vet vad de vill.
Jag hittade en kudde i den lilla klädkammaren eller kanske snarare en vrå. Den slängde jag direkt intill hobbyrummets soffa, som för det mesta Titti sover på, men turas ibland även med Nellie om denna plats. När de var mindre kunde de bägga ligga tillsammans på soffan, men bägge har växt sedan dess.
Det känns som att när jag skall lägga mig inte kommer att somna direkt. Jag får väl ta mig en tupplur i bilen idag.
GODER NATT,
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥